Storstugans historia
Brf Storstugan i Täby är ett av många bostadsområden som är resultatet av politiska beslut i början av 1960-talet. Målet var att på tio år bygga en miljon nya bostäder för att möta den stora efterfrågan, framförallt i storstadsområdena. Storstugan ligger inom det område som kallades “Täby Storcentrum” och omfattade en del av den jordbruksmark som hörde till Tibble gård. Marken köptes in av Täby kommun 1950 för att säkra kommunens behov av mark inför den utbyggnad av bostäder och affärscentrum som förutsågs av bl.a. kommundirektören Gustaf Berg.
Arkitekten och professorn Sune Lindström fick uppdraget att utforma stadsplanen för området med bostäder, skolor, kyrka och butikscentrum. I juni 1962 antog kommunfullmäktige den föreslagna stadsplanen för Täby Storcentrum. Stadsarkitekten Sven Månsson svarade för området söder om Attundavägen med Sportcentrum, Tibble kyrka, Tibble- och Åvaskolan. Prof. Sune Lindström och arkitekten Åke Arell utformade planen för delen norr om Attundavägen.
Under fullmäktigemötet diskuterades livligt det halvcirkelformade, 25 våningar höga huset, Storstugan, som var ett centralt inslag i stadsplanen. Endast en ledamot i fullmäktige reserverade sig mot den planerade byggnaden. Stadsplanen och höghuset mötte stark kritik från länsarkitekt, byggnads- och bostadsstyrelsen samt Statens Institut för byggnadsforskning. Även i pressen ondgjorde man sig över det föreslagna mastodont-huset.
Medan man väntade på länsstyrelsens och regeringens fastställande av stadsplanen fortsatte diskussionerna för och emot det höga huset. HSB och John Mattson Byggnads AB kom tillsammans fram till att det skulle bli mycket dyrt att bygga hus med mer än 17 våningar, varför man i maj 1963 framförde till regeringen att man accepterade en minskning av Storstugan till 17 våningar.
I maj 1963 ändrade kommunfullmäktige stadsplanen och fastställde att byggnaden skulle begränsas till 17 våningar med bygghöjden max 51 meter över markplanet, vilket gäller än idag för Storstugan. Den 4 oktober 1963 fastställde slutligen regeringen den reviderade stadsplanen.
Storstugan byggs
Ansvaret för att utforma Storstugan enligt de nya förutsättningarna gick till HSB:s arkitekter Karl-Gustaf Brokvist och Hans-Olof Holst. Minskningen av bygghöjden från 25 till 17 våningar innebar att två ”servicevåningar” med bl.a. barndaghem och samlingslokaler togs bort och att det blev färre lägenhetstyper.
Byggnadens slutliga utformning blev två huskroppar, Marknadsvägen (idag Gustaf Bergs väg) 17-17A och Åkerbyvägen 82-98, med 11 trapphus som vardera innehåller 16 våningsplan samt entré- och källarplan.
Varje våningsplan består av fyra lägenheter om 54, 68, 88,5 resp. 111 kvadratmeter. Totalt innehåller Storstugan alltså 176 våningsplan med 704 lägenheter. I entréplanet finns lokaler för uthyrning, tvättstugor, barnvagnsrum, grovsoprum, mopedrum och cykelrum. I källarvåningen finns skyddsrum som under fredstid är inredda med ett källarförråd för varje lägenhet.
Prof. Sune Lindströms förslag till 25-våningshuset hade fasader med horisontella linjer i likhet med byggnaderna i Grindtorp. Arkitekterna Brokvist och Holst framhävde i stället de vertikala linjerna vid utformningen av Storstugan. HSB och John Mattson AB valde att bygga husens bostadsvåningar med prefabricerade betongelement i samarbete med A-Betong AB i Växjö. Fasadelementen kom från deras fabrik i Strängnäs medan övriga vägg- och fasadelement samt betonghålbjälklagen tillverkades i Rosersberg. Storstugans höjd och utformning, som en del av en ellips, innebar att A-Betong gjorde omfattande vindtunnelprov på en skalmodell av huset för att dimensionera elementen för de varierande vindlaster som huskroppens olika delar skulle kunna utsättas för.
Bygget startade vintern 1967-1968. Källar- och entrévåningarna byggdes på plats av AB Vägförbättringar. Betongelementen för bostadsvåningarna levererades med lastbil från Strängnäs resp. Rosersberg och monterades i högt tempo av personal från John Mattson Byggnad AB. Monterings-personalen hade lärts upp under uppförandet av kvarteret ”Kalven” i Brf Volten (Marknadsvägen 243-297) där samma typ av betongelement användes.
Under september 1969 flyttade de första bostadsrättsinnehavarna in i Gustaf Bergs väg 17. Ett år senare var det inflyttning i det sista trapphuset, Åkerbyvägen 82.
Första stämmovalda styrelsen
I augusti 1972 fastställde Länsstyrelsen den ekonomiska planen för HSB:s Brf Storstugan i Täby. Den 12 oktober 1972 hölls den första föreningsstämman, med 35 (5%) medlemmar närvarande, som valde Storstugans första styrelse.
Tillfälligt svag marknad för att sälja bostadsrätter
1974 avslutades miljonprogrammet och i Täby kommun satsade man på att bygga villor, rad- och kedjehus vilket innebar att många familjer med barn flyttade från Storstugan till dessa egenägda hus där boendekostnaden var lägre genom de mer förmånliga skattereglerna för boende i villa och radhus. Det blev svårt att sälja sin bostadsrätt och flera var tvungna att sälja med förlust. Först under hösten 1976 ökade efterfrågan på bostadsrätter och därmed ökade också överlåtelse-priserna.
Gården
Tidigt på hösten 1969 påbörjades arbetet med föreningens gårdsområde med fontän, tennisbana, lekplatser, gräsytor och trädplantering. Fontänen monterades av AB Vattenkonst-teknik efter en skiss av HSB:s arkitekter Hans-Olov Holst och Karl-Gustaf Brokvist. Fontänen uppfördes av AB Vägförbättringar som också utförde markarbeten på gården och på parkeringsområdet.
Det som särskilt har varit utmärkande för Storstugans gård är dels fontänen med sina färgglada svampar, dels de japanska körsbärsträden. Redan 1975 planterades de japanska körsbärsträden. De har blommat ymnigt varje vår sedan dess, frågan är hur länge. På senare år har det varit populärt att samlas i ”körsbärslunden”, där träden lämnar svalkande skugga under soliga dagar.
Gården har varit ett kärt tillhåll för många, inte bara de boende. Anställda i det intilliggande köpcentret äter gärna medhavd lunch på gräsmattan eller runt den porlande fontänen. Under flera år gästades gården av blivande studenter som valde att fira valborgsmässoafton där med mösspåtagning och senare med champagnefrukost när det var dags för utspring. Efter sådana besök såg gården ut som ett slagfält och krävde omfattande städning. Efter det att vakter anlitats som bl a beslagtog alkoholhaltiga drycker, fann ungdomarna det säkrare att fira på annat håll.
Våren/sommaren 2012 gjordes en upprustning av innergårdens trädgårdsanläggning. Gräsmattor lades ut under träden på grusytorna närmast gångstråket längs huskroppen och de stora betong-ringarna med planterade blommor, buskar och träd ersattes med mindre runda kärl för plantering av enbart blomplantor för vår, sommar, höst och vinter.
Storstugan 2.0
Hösten 2012 presenterade styrelsen ett förslag till utökning av föreningens fastigheter genom att bygga nya hus på övre parkeringsplanet med cirka 600 bostadsrättslägenheter samt 33 lägenheter på Storstugans tak. Planen var att ersätta parkeringsplatserna på övre planet med ett garage under jord på det nedre parkeringsplanet närmast Storstugans hus på Åkerbyvägen 82-98. I december 2012 hölls en extra föreningsstämma där man beslutade att hos Täby kommun ansöka om ändring av detaljplanen för Brf Storstugans markområde (Tibble 9:1). Täby kommun meddelade 2013 att en ny detaljplan skulle vara klar våren 2014, men eftersom kommunen senare beslutade att göra en ny fördjupad översiktsplan för området Täby Centrum-Roslags Näsby-Enhagsvägen, skulle arbete med en ny detaljplan för Storstugans p-område kunna påbörjas under hösten 2018 och, beroende på antal överklaganden, vara klar under 2020 eller 2021.
Under november och december 2016 arrangerade styrelsen sex trapphusmöten för att informera om det aktuella läget för projektet. Det hade nu vuxit och omfattade ett höghus, ca 300 meter högt (ca 100 våningar), 5 låghus (5–7 våningar), och garageplatser till gamla och nya lägenheter. Informationen omfattade även projektets ekonomi och publicerades även i Storstugenytt nr 131, vintern 2016.
Kritiken mot projektet
Bland medlemmarna växte dock en opinion mot planerna för Storstugan 2.0. Bland annat framfördes kritik mot de ekonomiska kalkyler som styrelsen presenterat. En grupp medlemmar ställde krav på opartiska utredningar om ekonomi, påverkan på boendemiljö genom buller och damm och hur befintlig byggnad skulle påverkas under byggperiodens sprängningsarbeten nära huskroppen.
Vid den ordinarie föreningsstämman den 15 maj, med fortsättning och avslutning 18 juni, 2017 beslutades bland annat att en särskild granskning skulle göras av Brf Storstugans förvaltning och räkenskaper fr.o.m. 2011, samt om projektet Storstugan 2.0, som vuxit från 600 till 1 400 lägenheter utan föreningsmedlemmarnas medgivande.
Vid den ordinarie föreningsstämman den 12 juni 2018 redovisades rapporten från den särskilda granskningen. I rapporten riktades kritik mot styrelsens och ordförandens agerande bland annat med anledning av hur man hanterat Storstugan 2.0. Granskningen visade att styrelsen vidtagit åtgärder utan att ha fått föreningsstämmans mandat för att genomföra dem.
Storstugan 2.0 kom aldrig att genomföras. Vid den extra föreningsstämman 2018-03-17 fick förslaget att lägga ner hela projektet majoritet bland de röstande.
Rolf Hållinder, tidigare ordförande (utdrag ur Storstugenytt nr. 144)